Mer antisemitism i Stockholm än i Malmö

Niklas Orrenius artikel om judehatet i Malmö är på ett sätt ovärderlig. Hatbrott kan bli abstrakt statistik, om ingen berättar vad det faktiskt handlar om att bli utsatt för.

Tyvärr upprepar artikeln det slentrianmässiga hackandet på Ilmar Reepalu, som om hans kommentarer styrde hatattackerna. Som om ansvaret för att skydda minoritetsgrupper inte låg på polisen, utan på Socialdemokraterna. Orrenius är inte ovanligare journalist än att inte heller han ställer Malmöpolisen mot väggen. (Har det någonsin gjorts?)

Orrenius skriver också att få unga judar ser en framtid i Malmö - de flyttar hellre till exempel till Stockholm.

Han borde ha frågat dem varför. Enligt Brottsförebyggande rådet, som har mailat mig den senast bokförda statistisken över hatbrott med antisemitiska motiv, anmäldes mer än dubbelt så många sådana brott i Stockholm (48) jämfört med Malmö (22) under 2010. Det blir marginellt fler per tusen invånare i Malmö.

Jag blev faktiskt överraskad. Siffrorna motiverar knappast att Malmö utmålas som ett särskilt helvete för judar. Sten Nordin har fler antisemitiska brott inom sina portar än Reepalu. Gud förbjude att det ligger politiska bevekelsegrunder bakom drevet mot Reepalu.

(Bloggat tidigare om Reepalu här.)