Socialdemokrater i Skandinavien
förundras över att man tvingats lämna ytterligare ett "dukat
bord" till högern. Precis som i Sverige 1976 och 2006 petades
de norska sossarna bort från regeringsmakten trots tillväxt, hög
sysselsättning och välfärdsutbyggnad. De verkar tycka lite synd om
sig själva. Men väljare tittar sällan tillbaka: lösta frågor är
irrelevanta frågor. Det ställer till problem i en rörelse vars
identitet i så stor utsträckning bygger på genomförda reformer.
Och socialdemokrater kanske helt enkelt är dåliga på att förnya
sig? Det borde inte en folkrörelse som har örat mot marken behöva
vara.
(Ledarstick publicerat i Flamman 12 sep.)
Historien om det dukade bordet var nog till stor del överdriven - läs Asbjørn Wahls valanalys på http://www.velferdsstaten.no/Tema/Markedsretting/offentligstyring/?article_id=105391
SvaraRaderaEller i korthet: Det den rödgröna alliansen vann stort på en gång genomförde de. Men sen var det stopp. Varför rösta på dom en gång till?