Att prata utan att tänka först är ju precis det vi tokhyllar

Ett positivt omdöme om Donald Trump återkommer oftare än andra: han säger vad han tycker. Till och med de som inte håller med honom, tycker att det är en bra egenskap. Som väljaren Jim i Dagens Nyheters intervju: "Jag uppskattar att Donald Trump säger vad han tycker även om det blir väl bryskt ibland."

Samma sak säger Lois.

Och John.

Och Jon.

Och många andra väljare.

Att Trump säger vad han tycker - eller, mer rättvist, vad han kommer att tänka på - gör att han uppfattas som ärlig och genuin. Inte alls som alla andra politiker med sina smarta och undanglidande svar på alla frågor. Det gör att till och med de som tycker att Trump har fel, gillar att han talar fritt ur hjärtat. Det grova och råa blir bevis för att det kommer inifrån honom själv.

Och varför skulle folk inte gilla det?

Hela populärkulturen skriker ju för full hals till oss: säg alltid vad du tycker! Att tala fritt ur hjärtat sägs vara samma sak som att vara ärlig och att inte förställa sig. Vi lär oss samtidigt att inte bry oss om andras reaktioner: sådan här är jag - take it or leave it! Att inte säga precis vad du tycker innebär att du inte tillåter dig själv att vara precis den du är. Och att vara precis den man är, det är 2016 års verkliga överideologi. Dokusåpavärlden (som av en slump Donald Trumps språngbräda till politiken) är en bra samtidsmätare: full av konflikter ("bra teve") som har sitt ursprung i att folk bara måste vara ärliga och säga vad de tänker.

I själva verket bygger all tillitsfull mänsklig samvaro på motsatsen: att man inte bara säger det som kommer för en, och att man inte tror att det första man tänker om någonting är det mest ärliga.

Våra spontana jag är ett virrvarr av ryggmärgsreflexer, grova sorteringar, starka känslor och snabba tolkningar. Att låta intellektet processa det spontant tänkta är inte falskhet - det är civilisation. Våra "jag" finns ju inte bara där längst inne i magen. Mitt "jag" är lika mycket det jag lärt mig, de erfarenheter jag gjort, mina åsikter om hur världen borde fungera - allt det som korrigerar och håller tillbaka de fördomar och snabba slutsatser som bubblar inom en.

En av de saker som sker sekundsnabbt är de grova kategoriseringarna. Därför är det ingen slump att just högerpopulisterna ber oss att inte fundera på vad vi säger innan vi säger det. De vill gärna påstå att våra mest spontana tankar också är de mest ärliga. Och de argumenterar för att de spontana tankarna måste få ta plats i politiken också: "Vi säger det du tänker" som det stod på Sverigedemokraternas affischer för några år sedan.

Att alltid säga precis vad man tycker och tänker är en del av vurmen för det genuina och äkta som präglar 2010-talet. Högerpopulister som Trump exploaterar skickligt den vurmen. Det är kanske inte någon huvudförklaring till framgången. Men helt klart är att han bara gör precis det alla uppmanas att göra hela tiden: säga vad man tycker.