Amningsmaffian slår till

Det ska bli förbjudet att marknadsföra bröstmjölksersättning i Sverige. På förpackningarna får man inte "antyda att ersättning är likvärdigt eller bättre än amning". I annonser i vetenskapliga tidskrifter - som undantagsvis blir tillåtna - måste tillverkaren framhålla "att amning har fördelar". På BB kommer inga gratisprover att få delas ut.

Amningsmaffian strikes again. Och hårt.

Det handlar om att göra ett EU-direktiv till lag. Än så länge är lagförslaget bara en departementsskrivelse. Det finns också en gammal svensk överenskommelse från 80-talet (frivillig, mellan tillverkarna och staten) som gör att det inte görs öppen reklam för bröstmjölksersättning i Sverige idag.

Men lagstiftning är ändå något annat. Det är provocerande för rättsmedvetandet att i lag förbjuda marknadsföring av en produkt som är fullkomligt ofarlig, tvärtom: bra näring för barnet på alla sätt och vis samt bra för jämställdheten och mammors rätt att inte ha ont, kunna sova eller börja jobba utan att fixa all föda med bröstpumpen.

(Livsmedelsverket: "Om barnet inte ammas finns det modersmjölksersättning som ger den energi och näring barnet behöver.")

Att ersättning ställde till problem i tredje världen på 70-talet (blandades ut med smutsigt vatten med tragiska följder) är inget bra argument för att idag ställa produkten sida vid sida med starksprit och tobak i den korta lista med livsmedel som det inte är tillåtet att marknadsföra.

Landsbygdsdepartementets skrivelse blir direkt löjeväckande när den hittar utrymme för förbudet i att yttrande- och tryckfrihet får inskränkas för att skydda liv och hälsa. Det finns såklart inget vetenskapligt stöd för att bröstmjölksersättning skulle vara skadligt. Många kvinnor skulle tvärtom bli ganska lättade om ersättning inte var den misslyckade mammans sista utväg, utan någonting man faktiskt kunde välja.

Vurmen för amning är på något sätt en viktig sista bastion för jämställdhetsmotståndet i Europa. Själva biologin kan vi väl ändå inte ifrågasätta? Att ge mammor frihet att lämna sina barn - om så bara till barnets pappa i tio minuter - skulle uppenbarligen vara slutet för västerländsk kultur som vi känner den. Till denna reaktionära kamp lämnar tyvärr gammal proggvänster en del bidrag - engagemanget för amning hade ju radikala förtecken på 70- och 80-talet. För vanliga kvinnor är det skönt att vara viktiga. För vanliga män är det skönt att inte kunna ta ansvar. Men det är vansinnigt. Att regeringen kommer att drämma till med lagstiftning visar bara hur kassa argument man har.

Varför ska vänstern hjälpa till att skapa en kommersiell marknad för något som är gratis? Ja, om man ska lyssna på amningsmaffian kommer det inte ta många år förrän alla småbarnsmammor går runt med droppande bröst utan att fatta att de inte behöver köpa de där små förpackningarna på ICA. Så kan man också idiotförklara Sveriges kvinnor.

De som låtsas antikapitalism i sin amningshets får nog inse att också amning göder en privat industri: kuddar, pumpar, coachning, behåar...

Ibland är inte kommersialisering motståndare till utveckling. Det var privata affärsidkare som började sälja byxor till kvinnor också - en ny marknad, skapad av längtan efter frihet.

Men mellan amning och ersättning ska våra chanser att välja fritt minimeras genom fortsatt stigmatisering. För den som föreställt sig att en borgerlig regering ska tro på fria val kan det te sig lite udda.